Konstnärsförbundet Alliansen, KFA, tycker att Statens konstråd slirar på upphandlingskravet vid införskaffning av konst. Trots att de flesta gestaltningsuppdrag som beställs av konstrådet ligger mellan 800 000 kronor och 1, 2 miljoner kronor sker direktupphandling.
Intresseorganisationen för yrkesutövande bild- och formkonstnärer och konsthantverkare vänder sig nu till Riksrevisionen för att få en förändring på detta. Önskemålet är en genomlysning av myndighetens konstupphandlingar.
Varför uppvaktar ni inte istället Konkurrensverket som är övervakande myndighet när det gäller upphandlingar?
– Konkurrensverket har meddelat oss att man inte prioriterar konstupphandlingar, vilket jag tycker är märkligt eftersom verket krävt böter för många andra typer av upphandlingar som inte följt lagen, säger Tony Roos, ordförande i KFA.
Sedan mer än fem år tillbaka har konstrådet, allt enligt KFA, inte en enda gång utannonserat sina uppdrag som gott och väl ligger över tröskelvärdet. Istället arbetar myndigheten aktivt med direktupphandlingar, något som enligt regelverket ska användas restriktivt.
– Vi upplever att en vanlig upphandling blir för trubbig, säger Magdalena Malm, direktör för Statens konstråd, till Sveriges Radio Kulturnytt.
Magdalena Malm ser stor skillnad på att upphandla konst och andra produkter/tjänster. Hon menar att den process som föregår konstrådets direktupphandlingar, med bland annat referensgrupper där exempelvis fastighetsägare och arkitekter ingår, är tillräcklig.
Rådande upphandlingsformer utgör framför allt ett brott mot demokrati och brukarintresse. Det finns inga objektiva kriterier som säger att konstkonsulter känner bättre till brukarnas estetiska behov än brukarna själva. Vem anställer ostexperter för att inköpa den ost man vill ha? Varför då anställa konstexperter vid val av min konst?