Insiderbrott är när någon utnyttjar icke-offentlig information för att handla med aktier, obligationer, fondandelar och liknande i syfte att realisera ekonomisk vinning eller undvika förluster.
Aktiviteten är lagstridig då den strider mot principen om lika tillgång till information för investerare på finansmarknaden. Insiderhandel regleras genom lagstiftning, närmare bestämt i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.
En förutsättning för att en handling ska utgöra insiderbrott är att informationen som utnyttjas utgör ”insiderinformation”.
Följaktligen bör det handla om information som
- har specifik natur,
- inte har offentliggjorts,
- direkt eller indirekt berör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument, och
- sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på de finansiella instrumenten om den offentliggjordes.
Straffet för insiderbrott är fängelse i högst två år. Om man döms för grovt insiderbrott kan straffet bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Straffet för obehörigt röjande av insiderinformation är böter eller fängelse i högst två år.
Hur förhåller sig insiderbrott till upphandling?
Offentlig upphandling regleras bland annat i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Vid offentlig upphandling kan insiderbrott inträffa när någon med insyn eller tillgång till konfidentiell information utnyttjar den för att skaffa sig otillbörliga fördelar i samband med upphandlingsprocessen. Det kan innefatta hemlig information till en leverantör som lämnar anbud i en upphandling eller att påverka resultatet av upphandlingen .
I mål Svea hovrätt B 11788-20 aktualiseras frågan om hur ett insiderbrott förhåller sig till offentlig upphandling. Bakgrunden är Umeå kommuns upphandling av bussar som genomfördes för ett antal år sedan. Det börsnoterade bolaget Hybricon var en av leverantörerna som lämnade anbud i upphandlingen.
Samma dag som tilldelningsbeslutet skulle offentliggöras, köpte fyra män som arbetade i kommunen stora aktieinnehav i bolaget. Efter att tilldelningsbeslutet hade skickats ut i upphandlingssystemet, skickade kommunen ett mejl med länk till beslutet till samtliga leverantörer som lämnade anbud i upphandlingen.
En chef hos bolaget, som var bekant med de fyra männen på kommunen, skickade vidare mejlet till företagets verkställande direktör som gick ut med informationen i ett pressmeddelande. Tiden mellan tilldelningsbeslutet mottogs och pressmeddelandet skickades ut var nästan en timme.
Enligt åklagaren i tingsrätten använde chefen den knappa timmen till att uppmana de fyra männen i kommunen att sälja sina aktier i bolaget då bolaget inte vann upphandlingen och aktien sjönk. Aktieförsäljningarna pågick fram till att pressmeddelandet publicerades.
Enligt tingsrätten var det utrett att informationen om upphandlingen var av specifik natur och kurspåverkande, det vill säga insiderinformation fram tills att pressmeddelandet offentliggjordes. Att tilldelningsbeslutet utgjorde en allmän handling, som med stöd av offentlighetsprincipen kunde lämnas ut till envar, uppfyllde enligt tingsrätten inte lagstiftningens krav på offentliggjord information.
Hovrätten, som gjorde samma bedömning som tingsrätten, dömde männen för insiderbrott av normalgraden och påföljden för de fyra männen blev villkorlig dom förenad med samhällstjänst. Dessutom skulle pengarna männen köpt aktier för förverkas, en totalsumma på nästan 300 000 kronor.
Männen överklagade domen och Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd. Högsta domstolen ska nu pröva frågan om när tilldelningsbeslut är offentlig information i marknadsmissbrukslagens bemärkelse.
Kan man utesluta en leverantör från deltagande i en upphandling om leverantören gjort sig skyldig till insiderbrott?
En leverantör ska uteslutas från en upphandling om leverantören är dömd för vissa allvarliga brott. Detsamma gäller om den som dömts för brottet är företrädare för leverantören. Brott som medför uteslutning är vissa fall av organiserad brottslighet, mutbrott, bedrägeri, penningtvätt, finansiering av terrorism, terroristbrott och människohandel.
Med organiserad brottslighet avses de gärningshandlingar som normalt förknippas med organiserad brottslighet och som är av allvarlig och gränsöverskridande karaktär. Till dessa handlingar hör stöld, rån, bedrägeri, penningförfalskning, dobbleri, koppleri, människohandel, givande av muta, narkotikabrott, vapenhandel, smugglingsbrott och människosmuggling (prop. 2010/11:76 s. 21).
Insiderbrott nämns inte särskilt i förarbetena, varför det kan antas att det inte omfattas i begreppet organiserad brottslighet.
Regeringen har sett över möjligheterna att göra det enklare för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer och därmed stoppa oseriösa aktörer. Den så kallade
En leverantör kan också uteslutas från en upphandling om leverantören har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas. Vad som utgör allvarligt fel i yrkesutövningen definieras inte i lagtexten. Frågan har dock prövats och ger därmed vägledning.
Kammarrätten i Jönköping mål nr 3484-12, sammanfattar EU-domstolens avgörande i mål C-465/11, Forposta. Där framgår det att begreppet ”allvarligt fel i yrkesutövningen” omfattar alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende och inte endast överträdelser av i strikt mening etiska regler för leverantörens yrkesgrupp.
Allvarligt fel syftar på att leverantören har en felaktig avsikt eller har varit vårdslös i viss omfattning. Det krävs inte att det föreligger någon lagakraftvunnen dom för att utesluta en leverantör.
På samma sätt ansågs brister i vårdverksamheten i form av bristande bemötande, trakasserier av kollegor och patienter, faktafel i utredningar, språkförbistringar och bristande hantering av sekretessbelagda uppgifter och personuppgifter utgöra skäl för uteslutning (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1425-20).
Det finns således ingen specifik bestämmelse i upphandlingslagstiftningen som ger en upphandlande myndighet rätt att utesluta en leverantör som gjort sig skyldig till specifikt insiderbrott, men man kan rimligen anta att ett sådant brott kan falla in under begreppet allvarligt fel i yrkesutövningen.
Numera finns det möjlighet att hitta på egna uteslutningsgrunder i upphandlingar under tröskelvärdet, upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster och direktupphandlingar. Dessa grunder ska då vara angivna i upphandlingsdokumenten och vara förenliga med de grundläggande principerna.
Kan man avsluta ett avtal i förtid på grund av att leverantören gjort sig skyldig till insiderbrott?
Vid upphandlingar över tröskelvärdet har den upphandlande myndigheten skyldighet att se till att avtal som ingås innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta avtalet under vissa förutsättningar. Exempelvis ska det vara möjligt att avsluta avtalet i förtid om det visar sig att leverantören vid tidpunkten för beslutet att tilldela var dömd för ett allvarligt brott.
Även om det finns en skyldighet för en upphandlande myndighet att säkerställa möjligheten att, i vissa fall, avsluta ett avtal måste förutsättningarna för detta framgå av villkoren i avtalet. Detta eftersom hävnings- eller uppsägningsklausuler är en väsentlig del av upphandlingen som kan påverka leverantörernas anbud.
Finns det inget villkor i avtalet som reglerar denna möjlighet, kan avtalet som utgångspunkt inte heller sägas upp i förtid.
Det innebär att om en upphandlande myndighet vill ha möjlighet att avsluta ett avtal i förtid på grund av att leverantören gjort sig skyldig till ett insiderbrott, behöver det framgå av avtalet redan vid upphandlingsskedet. Det finns alltså anledning att redan nu vidta åtgärder för att möjliggöra avslut i de fall insiderbrottslighet inträffar.
Att förhindra brottslighet är något vi alla vill och vi hoppas att denna artikel bidrar till ökad vaksamhet och insikt om brott i samband med offentlig upphandling.
Fia Hendar
Tf chefsjurist
Gussun Albadri
Bolagsjurist
Adda
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer