Det var budskapet från flera deltagare när Statskontoret tidigare i veckan anordnade ett seminarium med tillhörande paneldiskussion.
Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren väckte frågan om hur målkonflikter kan hanteras när offentlig upphandlings grundsyfte för sund konkurrens och effektiva affärer med åren breddats till att även bli styrmedel för en mängd politiska mål, exempelvis på miljö- och arbetsmarknadsområdet.
-Det klart att det kan kräva en hel del, men det är inte alltid så att olika intressen motsäger sig varandra, sade Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Hon gav som exempel en rapport som myndigheten gett ut om hur strategiska inköp av livsmedel kan bidra till samhällsnytta.
-I den rapporten kunde vi visa att hållbarhetskriterier bidrog till lägre priser. Så det är fel att utgå från att saker ska krocka hela tiden. Däremot ska man vara medveten om att situation blir alltmer komplex och att man ibland inte kan paketera alla målsättningar i samma upphandling, sade Inger Ek.
Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket, gav perspektivet att professionalism räcker långt för att hantera målkonflikter.
-Hela den offentliga sektorn innefattar målkonflikter i olika avseenden – sådana finns hela tiden. Med det sagt kan väl avvägda styrsignaler, exempelvis genom upphandlingslagstiftningen, säkerställa att det offentliga går före i vissa avseenden.
-Den största konflikten vi träffar på är resonemang i stil med: nämen, vi måste se till att vår skolskjuts funkar så vi hoppar över regelverket. Där kan man verkligen tala om en målkonflikt.
Företagarnas upphandlingsexpert Magnus Johansson reflekterade över konkurrensperspektivet och manade till vaksamhet kring vilka krav som ställs utifrån risken att hamna i samma gruppering som de 19 procent av alla upphandlingar som bara får ett anbud.
-Det handlar mycket om att inte springa för fort för upphandlande myndigheter utan att söka dialog med marknaden om vilka krav som kan vara relevanta för just den upphandlingen, sade Magnus Johansson.
Han hänvisade till den rapport som Umeåprofessorn Sofia Lundberg presenterade nyligen med slutsatsen att miljöhänsyn kan ge goda resultat i offentlig upphandling under vissa förutsättningar.
-Det finns en stor potential, men också en stor komplexitet. Med 800 miljarder kronor per år som ska portioneras ut på ett vettigt sätt är köparmakten stor. Självfallet är det viktigt att de pengarna går till att främja hållbarhet, men jag tror inte på ett regelverk där det måste ställas krav i alla upphandlingar utan att det bättre avgörs av beställarna, sade Magnus Johansson.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer