När Gävle kommun hösten 2017 ansökte om utträde ur Inköp Gävleborg ändrades förutsättningarna för de återstående ägarkommunerna. Därför drogs ett utredningsarbete igång med syfte att hitta former för hur man ska samverka kring inköps och upphandlingsfrågor i framtiden.
Nu har ägarkommunerna fått två alternativa lösningar att ta ställning till. Det första alternativet innebär nätverkssamarbete kring upphandling i södra Norrland. Det andra alternativet bygger på att Inköp Gävleborg finns kvar som organisation, men i bantad form.
– Projektägargruppens sammanvägda bedömning är att det ur ekonomisk, innehållsmässig och organisatorisk synvinkel vore bättre att avveckla kommunalförbundet Inköp Gävleborg och ersätta det med ett välstrukturerat nätverkssamarbete reglerat i ett övergripande samverkansavtal, säger Bengt Friberg, kommunchef i Hudiksvall och samordnare i styrgruppen.
Han menar att man i ett nätverk kan samverka kring större upphandlingar, där det finns fördelar med större volymer eller specialistkompetens. Mindre upphandlingar kan kommunerna själva hantera, alternativt köpa tjänster av varandra.
Tanken är också att avtal som tecknas av nationella upphandlingsorganisationer ska nyttjas i större utsträckning än hittills.
Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande i Söderhamn, är ordförande i projektägargruppen. Han betonar att Inköp Gävleborg under många år fyllt en viktig funktion, inte minst när det gäller att skapa stora volymer:
– Men eftersom kostnaderna för återstående kommuner i och med Gävles utträde bedöms öka väsentligt behöver vi hitta nya former för samverkan. I och med att lagstiftningen förändrats är också avtalssamverkan möjlig i mycket större utsträckning än tidigare.
Senast den sista februari ska ägarkommunerna fatta inriktningsbeslut om hur man ska gå vidare kring inköps- och upphandlingssamverkan.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Utredningarna visar enbart på det negativa konsekvenserna utan att belysa fördelarna med att ha Inköp Gävleborg intakt. Ekonomisk utredning saknas eller redovisas ej, men i sammanhangen blir det snarare en ekonomisk förlust för respektive ägarkommun än vinst. Personalrekrytering och systemutveckling måste ske ute hos kommunerna samt bolagen, vilket är betydande kostnader som man idag inte ens är i närheten av. avsaknad av risk och sårbarhetsanalys är påtaglig vilket gör att underlagen för detta blir godtyckligt.