Allt sedan EU-domstolens dom från i fjol i det så kallade Coopservice-målet (C-216/17) har osäkerhet rått kring vilka praktiska konsekvenser den medför. I sitt senaste ställningstagande bjuder Konkurrensverket på vägledning.
EU-domstolen klargör att uttrycket ”i tillämpliga fall” i artikel 1.5 i 2004 års direktiv innebär att angivelsen av kvantiteten av de varor eller tjänster som ramavtalet omfattar inte är frivillig.
Konkurrensverkets bedömning är att upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att ange den totala kvantitet och det högsta belopp som ramavtalet omfattar. Skyldigheten inkluderar att, så långt det är möjligt, göra en uppskattning av värdet eller storleksordningen och frekvensen på de efterföljande kontrakt som ska tilldelas med ramavtalet som grund.
En annan fråga som uppkommer är den om EU-domstolens uttalanden i domen ska gälla alla typer av ramavtal. Bedömningen är att främst ramavtal med en leverantör och alla villkor fastställda som berörs, eftersom det är oklart hur långtgående slutsatser det går att dra av domen när det gäller andra typer av ramavtal.
EU-domstolen tolkar direktivets ramavtalsbestämmelser bland annat utifrån den grundläggande principen om öppenhet. Då anses det vara rimligt att även ramavtalsupphandlingar som görs av inköpscentraler omfattas av skyldigheten att ange ramavtalets maximala kvantitet och värde.
Arbetet med att ta fram ställningstagandet, som är det andra i ordningen, har genomförts av en enhetsöverskridande grupp vid Konkurrensverket. Det noteras särskilt att ställningstagandet är avgränsat till ramavtalsupphandlingar över tröskelvärdena.
Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer