Ekonomistyrningsverkets uppföljning visar att staten skulle kunna dra mer nytta av elektronisk handel. Andelen e-fakturor till myndigheterna låg under andra halvåret i fjol på 63 procent. Det är en högre siffra än tidigare och ökningen har gått i snabbare takt jämfört med tidigare mätningar.
Andelen e-fakturor visar att myndigheterna generellt har goda förutsättningar att leva upp till den förestående lagen om obligatorisk e-faktura till offentlig sektor. Däremot är antalet e-ordrar fortsatt lågt för staten som helhet.
Samtidigt som 60 procent av myndigheterna ställer krav på e-faktura vid upphandling går bara 30 procent ett steg till och kräver e-handel.
– Vi konstaterar att många myndigheter behöver öka takten i arbetet, säger Clara Wadman, utredare på Ekonomistyrningsverket.
Enligt verkets kartläggning har över hälften av myndigheterna ett övervägande elektroniskt fakturaflöde. Cirka 78 procent är anslutna som fakturamottagare i det europeiska nätverket Peppol, men endast 48 procent som fakturautställare.
Det är också stor skillnad i resultaten mellan olika myndigheter. Till dem som ligger sämst till i uppföljningen hör, rätt oväntat, Statskontoret. Diskrimineringsombudsmannen, Riksarkivet, Mucf och Svenska institutet med flera har också en del att jobba med.
– E-handel är ett viktigt utvecklingsområde i staten och bidrar till att effektivisera myndigheternas inköpsprocess, vilket leder till såväl tids- och kostnadsbesparingar som ökad kvalitet och bättre kontroll.
Till de myndigheter som särskilt tydligt förbättrat sina nyckeltal under det senaste året hör Fortifikationsverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Högskolan Dalarna.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer