Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier, som ska vara ett stöd i arbetet med att styra mot mer klimatsmart upphandling, kritiseras hårt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att miljö- och hållbarhetskraven ofta inte är till hjälp.
– Vi förväntar oss att Upphandlingsmyndigheten förbättrar sitt stöd för klimatsmarta inköp, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
Miljöinstitutet IVL har på uppdrag av SKL granskat det stöd som Upphandlingsmyndigheten ger offentliga aktörer. Det visar sig att många kriterier i databasen är inaktuella och att de ofta inte är ambitiösa nog för att bidra till miljöutveckling.
Spannet för när kriterierna uppdaterats sträcker sig över ett tioårsintervall. Mer än hälften av kriterierna är från 2014 eller ännu äldre. Två av tre är dessutom endast på så kallad basnivå, vilket innebär att de inte driver på förbättringar hos leverantörerna.
– Genom att ställa bra och ambitiösa miljökrav kan såväl myndigheter som kommuner, landsting och regioner skynda på utvecklingen av ett miljövänligt Sverige, poängterar Gunilla Glasare.
SKL hade sent i fjol ett möte med Upphandlingsmyndigheten där kraven på förbättring ventilerades. Till önskemålen hör att bland annat se till att hållbarhetskriterierna hålls uppdaterade och att ambitionsnivån höjs.
Det noteras att miljöutvecklingen går fort och kriterier som inte uppdaterats på fyra år behöver ses över. Föråldrat material bör tas bort. Samtidigt vädras behovet av ett tydliggörande av vilka krav som ger störst miljönytta.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer