Regeringen med civilminister Ardalan Shekarabi har upprepade gånger sagt att det ska bli obligatoriskt att i offentliga upphandlingar ställa krav på att de anställda minst har förmåner i nivå med kollektivavtal.
Nu finns ett utkast till en lagrådsremiss där regeringen preciserar hur lagtexten ska formuleras. Paragraferna om kollektivavtal bakas in i nya LOU, LUF och LUK och det hela ska börja gälla senast första januari 2017.
Regeringen går längre än den tidigare utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal, som leddes av Niklas Bruun. Utredningen föreslog att det skulle bli obligatoriskt att ställa krav i nivå med kollektivavtal på tre områden: lön, semester och arbetstid. Regeringen vill lägga till två områden: försäkringar och tjänstepension.
I upphandlingen måste de minsta nivåerna specificeras, till exempel vilken lön som minst måste gälla eller vilka försäkringar arbetstagarna måste ha. En leverantör kan visa att den uppfyller genom att den har tecknat ett centralt kollektivavtal. Leverantörer utan kollektivavtal får visa att de uppfyller vart och av de specificerade kraven.
Kraven kommer inte att bli obligatoriska i alla upphandlingar, utan bara ”om det är behövligt” som det formuleras i lagtexten. Enligt förslaget är det upphandlaren som bestämmer om det är behövligt eller inte. Upphandlaren ska göra en helhetsbedömning, där bland annat vilken bransch det handlar om ingår.
Här ville den tidigare utredningen att Upphandlingsmyndigheten skulle bestämma i vilka branscher det skulle vara obligatoriskt med kraven. Så blir det alltså inte nu, däremot ska Upphandlingsmyndigheten ge stöd till upphandlare om vilka branscher och andra faktorer som gör att det blir behövligt med kraven.
Kraven på förmåner i nivå med kollektivavtal ska gälla även för underleverantörer i obegränsat antal led. Däremot är det begränsat till den personal som direkt arbetar med det som upphandlas. Gäller det till exempel en byggentreprenad sträcker sig inte kravet på villkor enligt kollektivavtal till dem som har producerat byggmaterielet.
Svenska och utländska företag kommer att behandlas olika. Kraven gäller inte för utländska företag som har arbetskraft utstationerad i Sverige. Regeringen konstaterar att EU:s utstationeringsdirektiv gör det nödvändigt att undanta den gruppen. Det gäller inte heller om arbetet utförs utanför Sverige. Då är det istället ILO:s åtta kärnkonventioner som ska vara uppfyllda. De är på en betydligt mer grundläggande nivå med föreningsfrihet samt förbud mot tvångsarbete, barnarbete och diskriminering.
Regeringen föreslår fler förändringar. Sedan tidigare står det i LOU och LUF att upphandlare bör ta miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. I förslaget läggs även arbetsrättsliga hänsyn till i den uppräkningen.
Det ska också med det nya förslaget gå att i en upphandling utesluta en leverantör som inte har uppfyllt miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Ett anbud ska också kunna förkastas om priset är onormalt lågt och om det beror på att leverantören inte uppfyller miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.
Regeringen vill nu ha synpunkter på sitt utkast till lagrådsremiss. Senast den 21 mars 2016 måste synpunkterna skickas in till Finansdepartementet.
Om inhemska företag kommer att behandlas hårdare än utländska, driver man då inte de svenska bolagen utomlands för att kunna konkurrera på lika villkor?