Så har Region Örebro skaffat sig kontroll över materielförsörjningen för covidvården och kan känna sig trygg med att klara sommaren.
-Vi har säkrat materiel fram till vecka 37 och med en plan för att säkra leveranserna fram till årsskiftet, säger Marléne Kerber, som haft en särskild koordinatorroll i avtals- och upphandlingsfrågor inom regionens hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Just samordningen mellan ”vårdgolvet” och upphandlingsorganisationen beskriver hon som en framgångsfaktor.
Marléne Kerber – med sjuksköterska som grundprofession – har koordinerat arbetet för att klara det övergripande målet: allt som behövs ska finnas i alla situationer.
I början av pandemin såg det annars kritiskt ut för Örebro och många andra regioner, men under våren har man ändå lyckats klara att vid varje enskilt vårdtillfälle få fram korrekt skyddsutrustning.
-Initialt hade vi inte överblick över lagersaldo så vi var tvungna att inventera lager och tillgången på vårdavdelningar. I princip var vi tvungna ta reda på var varje munskydd, förkläde och så vidare för att veta om vi akut skulle behöva göra en omfördelning.
-Vi har koll nu på hur mycket som går åt per patient och dygn och vad vi har i lager, säger Marléne Kerber och delar med sig om tänkbara förbrukningsnivåer för olika former av skyddsutrustning.
Andningsskydd med högsta skyddseffekt, FFP3, kan tas som exempel på en form av skydd som varit allra mest efterfrågad under pandemin.
Region Örebro har klarat att möta behovet genom att använda sig av ett flertal olika inköpskanaler och med full koll över maximal förbrukning.
-IVA och infektionskliniken skapade ett beräkningsunderlag för de materielvolymer som vi måste klara och det har vi över tid kunnat vidareutveckla. Det hjälper oss att tänka hur vi ska göra inköp: hur mycket går det åt per dygn och per patient – på en vanlig covidavdelning och på intensivvården?
-Om vi använder maximala antalet vårdplatser så är beräkningen att det krävs 3045 FFP3-andningsmasker per vecka. Den faktiska förbrukningen har legat på omkring 2000, säger Marléne Kerber.
Hon beskriver standarden på inköpt materiel som en utmaning där exempelvis måste varje leverans av munskydd kontrolleras ordentligt för att veta att kraven uppfylls.
-Leveranssäkerheten har också varit en viktig fråga där vi inte kunna gå efter gängse inköpskanaler utan får handla från många leverantörer och kan då exempelvis få löfte om leverans en viss vecka men att det kommer två veckor senare. Att gränser varit stängda har gjort att vi valt att göra inköp från en mängd olika leverantörer för att fördela riskerna.
Men även att covidvården – som en ny, allvarlig infektion – år så föränderlig har betydelse. Hygien- och behandlingsriktlinjer uppdateras och kan göra att inköp behöver ”styras om”.
Marlene Kerber har jobbat dagligen under pandemin tillsammans med upphandlingsavdelningen för att säkerställa nödvändiga leveranser.
Hon känner inte till om hennes koordinatorfunktion – som brygga mellan vårdgolv och upphandling – finns på motsvarande sätt i andra regioner.
-Min roll är att stötta Hälso-och sjukvården i de avtal som vi har samt att utbilda nya referensmedlemmar inför en upphandling. Jag är också kontaktperson för Varuförsörjningen när det är dags för nya upphandlingar av sjukvårdsmateriel för att bland annat få fram referensmedlemmar med rätt kompetens.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer