Upphandling

Kammarrätten fann att en moderbolagsgaranti som lämnades in efter anbudstidens utgång för att styrka krav på riskklass 60 utgjorde åberopande av annans kapacitet. Eftersom upphandlingsdokumenten krävde att åberopande av annans kapacitet skulle ske vid anbudsinlämnandet genom undertecknande av samarbetsavtal, hade upphandlande myndighet agerat i strid med likabehandlingsprincipen genom att beakta moderbolagsgarantin. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

En siffra som sticker ut i Upphandlingsmyndighetens nya statistik för 2024 är att antalet upphandlingar som genomförts som förhandlat förfarande med föregående annonsering har ökat från 630 år 2023 till 861 år 2024. Det väcker frågan varför vi fortfarande i hög grad verkar förlita oss på öppet förfarande, som står för mer än hälften av samtliga genomförda upphandlingar, skriver Sajmon Winter, IT-upphandlingskonsult på EFFSO.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i januari en dom som handlade om i vilken utsträckning ersättningsmodellen i ett ramavtal kan ändras utan ny upphandling. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Kammarrätten i Sundsvall meddelade idecember en dom som handlade om konsekvenserna av att ett nytt obligatoriskt krav förs in i Frågor och svar. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Vid en upphandling av arbetskläder tilldelades den tidigare leverantören av samma vara det nya kontraktet. Upphandlingen överklagades, där den klagande menade att kommunen frågat efter specifika varumärken. Kammarrätten och fövaltningsrätten har prövat om upphandlingen strider mot 9 kap. 6 § LOU. Sara Fogelberg, MundeAhlberg, analyserar domen.

Kammarrätten har prövat om bestämmelsen i 20 kap. 13 § 3 LOU ska tolkas så att ett felaktigt förkastat anbud kan utgöra grund för ogiltigförklaring av avtal vid överprövning. Kammarrätten fann att en sådan tolkning är nödvändig för att säkerställa att varje beslut under ett upphandlingsförfarande kan bli föremål för överprövning. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

En leverantör gjorde gällande att den tilldelade leverantören i en upphandling av serviceresor inte på egen hand uppfyllde kraven på personella samt organisatoriska resurser och arbetssätt och inte heller hade åberopat andra företags kapacitet. Kammarrätten gick på den klagandes linje och ansåg att kommunen gjort fel. Upphandlingen skulle därför rättas. Johan Rappmann och Nadja Nordlund, Norma Advokater, analyserar domen.

I en replik på en krönika om auktorisationssystem framförde parkeringsbolaget Parksters Elin Keim bland annat kritik mot att det saknas rättsmedel att agera mot missbruk av auktorisationssystem. Nu bemöter advokat Per-Owe Arfwedson och biträdande juristen Alice Grapp, Bokwall Rislund kritiken i en slutreplik.

ESPD-systemet underlättar varken för upphandlande myndigheter och enheter eller leverantörer, och bör därför avskaffas och ersättas med en enklare huvudregel, menar Kahn Pedersen i sitt femtonde och sista förslag för en bättre upphandlingslagstiftning.

Kammarrätten i Sundsvall har prövat frågan om en leverantör kan anses ha lidit eller komma att lida skada vid ett avrop inom ett dynamiskt inköpssystem. Lukas Granlund och Ida Markusson, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

Flera anskaffningar av digital parkering har genomförts som auktorisationssystem trots att de i rättslig mening borde publiceras i enlighet med LOU eller LUK. Etiketten ”auktorisation” används samtidigt som innehållet motsvarar regelrätta upphandlingar för samma tjänster, skriver Elin Keim, Head of Legal & Compliance, Parkster, i en replik på en krönika från Bokwall Rislund.

EU:s upphandlingsdirektiv bör förtydligas så att det uttryckligen framgår att de endast ger rättigheter till leverantörer från EU/EES-länder samt leverantörer från tredjeländer som till följd av internationella avtal ska tillförsäkras samma rättigheter, anser Kahn Pedersen i sitt näst sista förslag för en bättre upphandlingslagstiftning.

Kategoristyrning låter enkelt på pappret. Det ser rent av elegant ut i ett par snygga powerpoint-slides. Men att få det att fungera i verkligheten, i en organisation med riktiga människor, verkliga avtal och tvättäkta begränsningar, det är något helt annat, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting, i den andra delen i serien om kategoristyrning.

Kammarrätten i Göteborg har prövat om domstolen kan tillämpa 20 kap. 14 § LOU på eget initiativ och om en upphandlande myndighet har talerätt när domskäl medför upphandlingsskadeavgift. Lukas Granlund och Matteus Romare, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

Bestämmelserna om förhandlade förfaranden där det förekommer olämpliga, ogiltiga eller oacceptabla anbud bör ses över och förenklas, menar Kahn Pedersen i sitt trettonde förslag för en bättre upphandlingslagstiftning.

Kammarrätten i Jönköping har i en dom bedömt att en allmän uppgift om underleverantörer i en företagsbeskrivning inte kan anses medföra att anbudsgivaren inte uppfyller kvalificeringskrav, när bolaget uttryckligen angett att det inte åberopar andra företags kapacitet. Advokaten Peter Wahlbäck och biträdande juristen Isabella Mellberg, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

Det finns en allmän uppfattning om att möjligheten att välja bort avtalsspärr vid ingående av avtal i vissa typer av upphandlingar är en regellättnad. Inte minst från ett överprövningsperspektiv. I den här krönikan reflekterar Erik Edström, och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring innebörden av frivillig avtalsspärr i förhållande till överprövningsreglerna.

Vid en upphandling av tjänster gällande utredningar av olika funktionsvariationer inom regionen diskvalificerades en leverantör på grund av att tillgång till specialistpsykolog inte redovisats i anbudet. Leverantören ansökte om överprövning och yrkade bland annat att upphandlingen skulle göras om. Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma Advokater, analyserar domen.

Det offentliga ska som utgångspunkt upphandla sitt behov av varor, tjänster och byggentreprenader med stöd av upphandlingsreglerna. Vissa typer av anskaffningar träffas överhuvudtaget inte av upphandlingsreglerna. En grundläggande fråga är varför auktorisationssystem inte tillämpas i större utsträckning? Per-Owe Arfwedson och Alice Grapp från Bokwall Rislund Advokatbyrå vill ge inspiration till fler auktorisationssystem och ge legalt stöd för upphandlingsformen.

Kammarrätten i Stockholm har slagit fast att en upphandlande myndighet inte har brutit med LOU när man tillåtit kompletteringar och förtydliganden. Enligt kammarrätten lämnade upphandlingsdokumenten tolkningsutrymme och de kompletteringar som skedde innebar inte att den vinnande leverantören tillfört helt ny information på ett otillåtet sätt. Någon risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning ansågs därför inte föreligga. Lukas Granlund och Karolina Marazaité Cirio Advokatbyrå analyserar domen.

Kategoristyrning handlar inte om att styra hårdare – utan om att förstå vad som är viktigt och varför, och genom den insikten använda resurserna smartare. Linus de Mander, konsult på Forefront Consulting, skriver i en ny artikelserie om kategoristyrning och hur rätt arbetssätt kan frigöra tid, skapa tydlighet och ge verkligt resultat.

När får en upphandlande myndighet ändra ersättningsmodellen i ett ramavtal utan att genomföra en ny upphandling? EU-domstolen har nu preciserat innebörden av begreppet ”ändring av ett avtals övergripande karaktär” i ett mål där den upphandlande myndigheten ändrade prissättningen från rörlig till fast ersättning. Lukas Granlund och Karolina Marazaité Cirio Advokatbyrå analyserar domen.

Kahn Pedersen anser att en gemensam regel som anger att ett ramavtal bara får löpa under en så lång tid som är vederbörligen motiverat i det enskilda fallet bör införas, som ersätter nuvarande regler om ramavtalstidens längd. Advokatbyrån har skrivit 15 förslag till en förbättrad upphandlingslagstiftning.

Förvaltningsrätten och kammarrätten har prövat ett mål där en anbudsgivare ansökt om överprövning och anförde att vinnande anbudsgivare borde ha uteslutits från upphandlingen eftersom denna omfattas av EU:s förordningar om sanktioner med anledning av anfallskriget i Ukraina. Den klagande anbudsgivaren yrkar även på att den upphandlande organisationen borde ha begärt en förklaring av vinnande anbudslämnarens onormalt låga anbud. Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, kommenterar domen.

AMA AF används ofta som mall för administrativa föreskrifter vid bygg- och anläggningsentreprenader. Om detta system tillämpas är det dock viktigt att upphandlande myndighet/enhet på förhand sätter sig in i var i systematiken ett visst krav återfinns och vad följderna blir av detta i anbudskvalificeringen, utvärderingen eller avtalsuppföljningen.
Detta illustreras av ett nytt avgörande från Förvaltningsrätten i Jönköping. Sara Fogelberg, advokat på MundeAhlberg Advokatbyrå analyserar betydelsen av att hitta rätt i upphandlingsdokument baserade på AMA AF.

En leverantör yrkade på skadestånd för utebliven vinst efter att beställaren hävt ett ramavtal inom takarbeten på ett större fastighetsbestånd. Domen visar på de stränga krav som ställs på leverantören att föra bevisning om beräkning av utebliven vinst vid hävning av kontrakt, konstaterar Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, som analyserat domen.

Kammarrätten i Stockholm har bedömt att det är tillåtet att ställa säkerhetsrelaterade krav som innebär att svenska bolag som har ägare från länder som SÄPO utpekar som hot inte får delta i en upphandling. Annika Blomqvist och Sofie Petersson, Advokatfirman Cederquist, analyserar domen.

Den 1 juli 2022 infördes preklusionsregler i 20 kap. 5 b – 5 d §§ LOU. Motsvarande bestämmelser har införts i LUF, LUFS och LUK. Bestämmelserna reglerar när domstolen får beakta nya omständigheter som åberopas i en överprövningsprocess och infördes i syfte att effektivisera och öka förutsebarheten i dessa mål. Lina Håkansson Kjellén, Sara Ståhl och Alice Grapp, BOKWALL RISLUND Advokatbyrå summerar vad vi lärt oss under de tre åren.

Kammarrätten har prövat om prisjusteringar inom ett offentligt upphandlat ramavtal för bemanningstjänster utgjorde otillåtna avtalsändringar enligt LOU. Lukas Granlund och Karolina Marazaité, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

Förvaltningsrätten beslutade i en upphandling gällande en skolplattform att upphandlingen inte fick avslutas förrän utvärderingen gjorts om, eftersom kommunen hade agerat i strid med principerna om likabehandling och transparens. I den nya utvärderingen kvalificerade sig samma två anbudsgivare som tidigare. Kommunen beslutade tilldela kontraktet till den andra leverantören. Johan Rappmann och Linus Lundberg, Norma, analyserar domen.

Förvaltningsrätten i Stockholm avslog en leverantörs ansökningar om överprövning av tre upphandlingar avseende busstrafik. Domstolen bedömde att upphandlingsdokumentens villkor var tillräckligt tydliga och förutsebara samt inte stred mot de upphandlingsrättsliga principerna. Det ansågs rimligt, affärsmässigt och proportionerligt att kräva att anbudsgivare prissätter risker och osäkerhet i sina anbud. Advokaterna Linnea Tornberg och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

Efter att frågan varit i det närmaste död i Sverige under flera års tid har debatten kring offentlig-privat samverkan, OPS, åter vaknat till liv. Trafikverket har nyligen identifierat nio olika projekt som bedöms lämpliga att genomföra i form av OPS. I den här artikeln beskriver Kristian Pedersen på Advokatfirman Kahn Pedersen vad OPS är, för- och nackdelar och den senaste utvecklingen på området.

Huvudregeln är att den leverantör som ansöker om överprövning också måste visa att dess påståenden stämmer. Det är alltså leverantören som har den så kallade bevisbördan i upphandlingsmål. Men i upphandlingens värld är det, som i så många fall, inte alltid fullt så enkelt. I den här krönikan reflekterar Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, kring vilken part som måste visa vad i upphandlingsmål.

En leverantör uteslöts från en ramavtalsupphandling efter att inte ha lämnat in egenförsäkran för de företag vars kapacitet åberopats för att uppfylla kvalificeringskraven. Leverantören ansåg att det var otydligt att detta skulle lämnas in och ansökte om överprövning. Lukas Granlund och Karolina Marazaite, Cirio Advokatbyrå, analyserar domen.

EU-domstolen har klargjort att det är tillåtet att ändra ett avtal som ursprungligen direkttilldelades ett helägt statligt bolag, trots att bolaget därefter hade privatiserats. EU-domstolen gör också ytterligare uttalanden av betydelse för hur upphandlingslagarnas ändringsbestämmelser ska tolkas. Annika Blomqvist och Mattias Knutson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Skyldigheten att ange skälen till att en upphandling inte delats upp i delar bör tas bort. Det anser Advokatfirman Kahn Pedersen i sitt elfte förslag till en bättre upphandlingslagstiftning.

Reglerna om fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument bör förtydligas så att det framgår att detta bara gäller dokument som är relevanta för den aktuella fasen i en viss upphandling, skriver Kahn Pedersen i sitt tionde förslag till en förbättrad upphandlingslagstiftning.

I en ny dom har det godtagits att anbudsgivare uppfyller ett krav på certifiering av informationssäkerhet genom att åberopa en underleverantörs certifiering. Annika Blomqvist och Mattias Knutson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

I ett nytt avgörande ansåg kammarrätten att en leverantör inte hade konkretiserat på vilket sätt denne hade lidit eller kunnat komma att lida skada av ett språkkrav vid referenstagning, där leverantören hade velat åberopa danska referenser. Annika Blomqvist och Sofie Petersson, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

Kammarrätten i Stockholm har i ett aktuellt avgörande fastslagit att Arbetsförmedlingen hade grund för att förkasta ett bolags anbud på grund av ofullständigt ifyllda uppgifter i ESPD-formuläret. Advokaten Anders Nilsson och biträdande juristen Erika Sköld, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

Bestämmelserna om onormalt låga anbud är svårtillämpade och fyller inte sitt syfte menar Kahn Pedersen som efterlyser en fullständig översyn.

Kammarrätten i Jönköping fann i det aktuella avgörandet att förvaltningsrätten hade tillämpat bestämmelser som gäller för direktivstyrda upphandlingar, trots att det i upphandlingsdokumentet angetts att upphandlingen sker enligt den icke-direktivstyrda regleringen. Advokaten Anders Nilsson och biträdande juristen Erika Sköld, Advokatfirman Lindahl, analyserar domen.

Lagstiftningens definition av offentliga byggentreprenadkontrakt bör i förenklingssyfte formuleras om, föreslår advokatfirman Kahn Pedersen i sitt åttonde förslag till en bättre upphandlingslagstiftning.

När en kommun upphandlande brandkonsulter fick de in ett onormalt lågt anbud som förkastades på grund av att kommunen inte var nöjda med förklaringen till det låga anbudet. Förvaltningsrätten delade inte kommunens uppfattning – det gjorde däremot kammarrätten som ansåg att det fanns risk för bristande leveransförmåga över tid. Domen analyseras av Johan Rappmann, advokat och Nadja Nordlund, biträdande jurist, Norma.

Tredjemansupphandling vid tillämpning av hyresundantaget i LOU/LUF bör förtydligas i upphandlingsdirektiven, enligt Kahn Pedersens sjunde av totalt 15 förslag till förbättrad upphandlingslagstiftning.

Trafikverket upphandlade en nybyggnation av väg enligt LOU med krav på att leverantören skulle ha erfarenhet och referensuppdrag från statliga vägprojekt. Enligt Trafikverket var kravet motiverat av att anbudsgivare ska kunna bygga den aktuella vägen med bland annat minsta möjliga påverkan på frilufts- och naturvärden. Kammarrätten höll inte med. Johan Rappmann och Nadja Nordlund, Norma, analyserar domen.

Det bör framgå av upphandlingsdirektiven att det är tillåtet att rätta anbudsbrister i högre utsträckning. Så lyder det sjätte förslaget av de 15 förslag som Kahn Pedersen tagit fram för en bättre upphandlingslagstiftning.

Ett stort antal av de ramavtalsupphandlingar som sker, omfattar väldigt stora sortiment. Det kan röra sig om så vitt skilda upphandlingsobjekt som hygienprodukter, järnhandelsvaror och livsmedel till konsulttjänster. Gemensamt för dessa upphandlingar är dock att de kommer med en utmaning när det gäller utvärdering. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, delar i den här krönikan några tankar på ämnet.

Cyberhot är inte längre frågor som bara hör till säkerhetsavdelningen. När den nya cybersäkerhetslagen, som implementerar NIS2-direktivet, nu står för dörren krävs det att vi skruvar på våra juridiska verktyg redan i upphandlingsskedet, skriver Liv Zettergren, bolagsjurist på Adda i en ny gästkrönika.

I serien om Kahn Pedersens 15 förslag för en förbättrad upphandlingslagstiftning har vi nu kommit till det femte förslaget, som handlar om att förbättra uteslutningsgrunderna för att säkerställa att upphandlande myndigheter kan undvika att tilldela kontrakt till oseriösa eller kriminella leverantörer.