De regionala kollektivtrafikmyndigheterna ställer ofta ålderskrav på bussarna vid sina upphandlingar av trafik. Det handlar både om bestämmelser kring hur gammal en buss får vara som mest för att kunna rulla i trafik och krav på flottans genomsnittliga ålder.
Historiskt har ålderskrav också använts för att reglera miljöegenskaper.
Fast en ny bussflotta behöver inte vara detsamma som god kvalitet för kunden. Även en äldre buss kan vara hel, ren och trevlig att åka med.
Kollektivtrafikens avtalskommitté, där både beställare och entreprenörer finns representerade, menar att det finns pengar att spara på att vid upphandling ställa krav på kvalitet istället för ålder. Ökad restvärdesrisk för trafikföretagen får ålderskrav av driva upp det pris som samhälle och resenärer tvingas betala.
Avtalskommittén har publicerat en praktisk och användbar handledning för bedömning av kundernas upplevelse av kvalitet i bussar.
Det börjar också bli vanligare att trafikföretag skickar bussar på uppfräschning. Förutom exempelvis omlackering och omstoppning av stolar kan det handla om installation av funktioner som passagerare efterfrågar såsom usb-uttag, wifi och system för trafikinformation.
Årligen handlar offentliga beställare upp kollektivtrafik av trafikföretag för 32 miljarder kronor.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Ett utmärkt förslag! Som det är nu dumpas alldeles för många utmärkta svenska linjebussar på andrahandsmarknaderna, för att fortsätta rulla i trafik där kraven på upprustning är lägre.
Med eftermarknadsprodukter kan de flesta äldre bussar rustas upp till modern standard. Till exempel börjar det bli allt vanligare att man eftermonterar förarassistans i linjebussar, liksom i fordon for färdtjänst, skolskjuts och sjukresor.